johannanordqviist

9_crimes_

Jävla mensvärk.. Jag borde egentligen städa, för det ser rent sagt ut förjäävligt ut här, & jag vill ut i det fina vädret, men istället är jag fast i sängen. Så, då tänker jag skriva om hur grymt tacksam jag är mot mina kära lärare!
Jag har ju inte mått så jävla bra den här terminen. Skolan har det gått åt helvete med helt enkelt.
Men, flera av dom har stöttat mig & verkligen försökt hjälpa mig. Särskilt Smulan & Marie.
Marie berättade att hon hade tänkt sätta VG på mig på matten. För att jag kämpat så otroligt med den. Förstår ni, JAG skulle ha fått VG i matte! Men, nu sänkte jag mig, jag låg långt under gränsen för ett G. Men, hon gav mig ett G ändå. Det betydde grymt mycket för mig, annars hade jag fått gå IV.. Och det ville jag verkligen inte göra. Jag vill ju gå ES! Sen, så var jag säker på att jag hade sänkt mig i flera betyg. Det har jag oxå. MEN, i bild fick jag MVG nu, det skulle jag verkligen inte fått. Jag har varit på jättefå bildlektioner & inte hunnit gjort sakerna man ska ha gjort för ett MVG. På musiken måste man göra ett arbete för att få ett MVF, jag gjorde aldrig det arbetet. Jag fick ändå MVG där! Och på spanskan, där var jag helt säker på att hon skulle sänka mig. Men hon gjorde det inte. Jag fick ha kvar mitt MVG! Ni kan ju gissa hur glad jag blev, och vilken stor tacksamhet jag kände mot lärararna.
Men den jag kommer känna störst tacksamhet mot är verkligen Samuel. För han har verkligen hjälpt mig.
När Anna höll sitt tal inne i kyrkan rann det nån tår. När vi stod där uppe & sjöng darrade min underläpp. Men dom riktiga tårarna rann inte förrän jag fick mitt btyg & kramade Smulan & han sa "Johanna.. Nej, nu börjar jag gråta". Då grät jag. Seriöst, 7:orna kan vara riktigt lyckliga som får honom!